Lärplattformar och systemlösningar

Som kommentar till LMS-bildspelet under:



Man kan säga ett det finns två typer av ifrågasättanden rörande LMS - och andra benämningar för plattformslösningar - för lärande och i utbildning:

I det ena fallet betraktas lärplattformslösningen utgöra en stor - men, genom bristande implementering (såsom otillräckligt användarstöd etc), ofta alltför outnyttjad - resurs för lärande. Condie & Livingston (2007) finner t.ex. en förklaring till den låga nyttjandegraden av det e-learningsystem, vars användning står i fokus för deras studie, i lärarnas låga beredskap ifråga om teknikhantering, pedagogik och motivation. De skriver bl.a. att en av anledningarna till att inte potentialen i sk. blended learning inte riktigt tas tillvara beror på att lärarna inte upplever det nödvändigt att förändra sina undervisningsstrategier.

I det andra fallet går kritiken djupare i det att systemens grundläggande utformning och pedagogiska anpassningsmöjligheter ifrågasätts. Här tar forskarna fasta på lärplattformarnas inflexibilitet, hierakiska utformning och de pedagogiska förhållningssätt som de frammanar. Systemen anses ofta ha en inbyggd struktur och utformning, som kan göra det svårare för studerande och lärare att ta kontrollen över det egna lärandet. Gilbert m.fl gjorde bl.a. följande iakttagelser i sin studie av studenters erfarenheter av att nyttja e-learninglösningar:

"(...) students do not learn in the systematic way that is implicit in the careful design and structuring of a learning package. Instead they interact in discussion groups to varying extents they engage with material in different sequences, and are selective in their reading and interactions, and they print out significant comments of the material to read off-line. (2007, s. 571)

Citaten av Lane i bildspelsbilden är reflektioner utifrån detta, andra och sistnämnda, perspektiv.