Vad - om något - har hänt? Och utifall att något har hänt: Vad ska vi kalla det nya, vars nya benämning då snabbt kommer att bli gammal? Bör vi samtidigt försöka finna en benämning på det gamla?
Kan det tänka sig att man upptäcker, när benämningsfasen är avklarad, att de egentliga skillnaderna mellan det gamla och det nya egentligen visade sig ligga i de nya benämningarna?
torsdag 20 november 2008
Lärplattformar och systemlösningar
Som kommentar till LMS-bildspelet under:
Man kan säga ett det finns två typer av ifrågasättanden rörande LMS - och andra benämningar för plattformslösningar - för lärande och i utbildning:
I det ena fallet betraktas lärplattformslösningen utgöra en stor - men, genom bristande implementering (såsom otillräckligt användarstöd etc), ofta alltför outnyttjad - resurs för lärande. Condie & Livingston (2007) finner t.ex. en förklaring till den låga nyttjandegraden av det e-learningsystem, vars användning står i fokus för deras studie, i lärarnas låga beredskap ifråga om teknikhantering, pedagogik och motivation. De skriver bl.a. att en av anledningarna till att inte potentialen i sk. blended learning inte riktigt tas tillvara beror på att lärarna inte upplever det nödvändigt att förändra sina undervisningsstrategier.
I det andra fallet går kritiken djupare i det att systemens grundläggande utformning och pedagogiska anpassningsmöjligheter ifrågasätts. Här tar forskarna fasta på lärplattformarnas inflexibilitet, hierakiska utformning och de pedagogiska förhållningssätt som de frammanar. Systemen anses ofta ha en inbyggd struktur och utformning, som kan göra det svårare för studerande och lärare att ta kontrollen över det egna lärandet. Gilbert m.fl gjorde bl.a. följande iakttagelser i sin studie av studenters erfarenheter av att nyttja e-learninglösningar:
"(...) students do not learn in the systematic way that is implicit in the careful design and structuring of a learning package. Instead they interact in discussion groups to varying extents they engage with material in different sequences, and are selective in their reading and interactions, and they print out significant comments of the material to read off-line. (2007, s. 571)
Citaten av Lane i bildspelsbilden är reflektioner utifrån detta, andra och sistnämnda, perspektiv.
Man kan säga ett det finns två typer av ifrågasättanden rörande LMS - och andra benämningar för plattformslösningar - för lärande och i utbildning:
I det ena fallet betraktas lärplattformslösningen utgöra en stor - men, genom bristande implementering (såsom otillräckligt användarstöd etc), ofta alltför outnyttjad - resurs för lärande. Condie & Livingston (2007) finner t.ex. en förklaring till den låga nyttjandegraden av det e-learningsystem, vars användning står i fokus för deras studie, i lärarnas låga beredskap ifråga om teknikhantering, pedagogik och motivation. De skriver bl.a. att en av anledningarna till att inte potentialen i sk. blended learning inte riktigt tas tillvara beror på att lärarna inte upplever det nödvändigt att förändra sina undervisningsstrategier.
I det andra fallet går kritiken djupare i det att systemens grundläggande utformning och pedagogiska anpassningsmöjligheter ifrågasätts. Här tar forskarna fasta på lärplattformarnas inflexibilitet, hierakiska utformning och de pedagogiska förhållningssätt som de frammanar. Systemen anses ofta ha en inbyggd struktur och utformning, som kan göra det svårare för studerande och lärare att ta kontrollen över det egna lärandet. Gilbert m.fl gjorde bl.a. följande iakttagelser i sin studie av studenters erfarenheter av att nyttja e-learninglösningar:
"(...) students do not learn in the systematic way that is implicit in the careful design and structuring of a learning package. Instead they interact in discussion groups to varying extents they engage with material in different sequences, and are selective in their reading and interactions, and they print out significant comments of the material to read off-line. (2007, s. 571)
Citaten av Lane i bildspelsbilden är reflektioner utifrån detta, andra och sistnämnda, perspektiv.
torsdag 13 november 2008
Bildspel med Google Dokument
Jobbar man med Powerpoint som redskap så kan de - liksom ordbehandlings- och kalkyldokument - laddas upp på Google Docs/Google Dokument för säker lagring, samarbete och publicering.
Den främsta poängen är att användaren och dennes kontakter (vänner, kollegor, elever, föräldrar) ska kunna ha samma bild av och inblick i processen kring ett och samma dokument - och därtill kunna samarbeta kring detsamma.
En bonusfunktion är publiceringsmöjligheterna som medföljer: Om du gör din presentation publik så kan du också bädda in valfria bildspel från Google Docs på din blogg eller hemsida.
Som här - ett oerhört spännande bildspel, baserat på en artikel (Watson & Watson, 2007) om lärplattformar:
Den främsta poängen är att användaren och dennes kontakter (vänner, kollegor, elever, föräldrar) ska kunna ha samma bild av och inblick i processen kring ett och samma dokument - och därtill kunna samarbeta kring detsamma.
En bonusfunktion är publiceringsmöjligheterna som medföljer: Om du gör din presentation publik så kan du också bädda in valfria bildspel från Google Docs på din blogg eller hemsida.
Som här - ett oerhört spännande bildspel, baserat på en artikel (Watson & Watson, 2007) om lärplattformar:
Google Video
Om man vill kunna dokumentera (filma) något i verksamheten så kan det vara bra om någon står för serverutrymme och tekniken att visa filmerna, dvs. möjliggör "streamningen" av filmerna. Varför inte ladda upp filmerna på Google Video (http://video.google.com) och sedan hämta inbäddat innehåll från eller länka till denna tjänst?
onsdag 12 november 2008
Halloween, som gick - 2008
Vi laddar inför bortgång. Ja, det låter mörkt och dystert - men det är ju också temat för dagen/kvällen.
Möjligheten att från Picasaweb (i Google-paketet) bädda in en slideshow bör vara användbar. Så upplever i alla fall jag det. Något förvånad blev jag när knappen, med vilken jag i Picasaweb begär koden för slideshowinbäddning, en kväll plötsligt var borta. Hade jag drömt ihop hela funktionalitetsförbättringen? Var det verkligen via Picasa jag hade skapat bildspelen?
"Jo", visade sig svaret på den sistnämnda frågan vara, vilket också ger svaret "nej" på den förstnämnda: Bildspelsinbäddningsfunktionen fungerar bara om du på "Inställningar", uppe till höger på din Picasawebsida, väljer "Engelska (United States) som sidans språk.
Sådant tar ned användarvänligheten en aning.
Möjligheten att från Picasaweb (i Google-paketet) bädda in en slideshow bör vara användbar. Så upplever i alla fall jag det. Något förvånad blev jag när knappen, med vilken jag i Picasaweb begär koden för slideshowinbäddning, en kväll plötsligt var borta. Hade jag drömt ihop hela funktionalitetsförbättringen? Var det verkligen via Picasa jag hade skapat bildspelen?
"Jo", visade sig svaret på den sistnämnda frågan vara, vilket också ger svaret "nej" på den förstnämnda: Bildspelsinbäddningsfunktionen fungerar bara om du på "Inställningar", uppe till höger på din Picasawebsida, väljer "Engelska (United States) som sidans språk.
Sådant tar ned användarvänligheten en aning.
torsdag 6 november 2008
Slideshare
Slideshare är en gratistjänst som erbjuder en plats för uppladdning och utdelning av sina bildspel. Du delar med dig till resten av world wide web - eller till dina privata och utvalda kontakter. Det sistnämnda, och litet privatare alternativet, är en relativt ny funktion som Slideshare lagt in. Här kan du dessutom söka bland mängder av fria bildspel som behandlar ämnen i en uppsjö av kategorier.
Vill man så kan man låta "bädda in" ett speciellt bildspel - eller, som här nedan, ett bildspelspaket - på sin hemsida eller blogg genom att kopiera och klistra in en färdig kodsträng.
Vill man så kan man låta "bädda in" ett speciellt bildspel - eller, som här nedan, ett bildspelspaket - på sin hemsida eller blogg genom att kopiera och klistra in en färdig kodsträng.
Strippar för lärande?
Seriestrippen skulle kunna utgöra ett användbart verktyg för uttryck och kreativitet i skolan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)